Podverkstan
Hur gör man en ljudbok?
På den här sidan berättar jag hur man kan tänka och göra för att producera en ljudbok, såväl roman som faktabok. Ljudboksområdet är mycket spännande och befinner sig i stark utveckling när detta skrivs mars 2020.
Introduktion
Även om pappersboken alltjämt dominerar som format för bokläsning så ökar lyssnandet på ljudböcker. Faktum är att ljudböcker växer mest av alla format. Samtidigt med den tillväxten utvecklas metoderna för att producera ljudböcker kraftigt.
I ett av mina företag Podverkstan produceras nu även ljudböcker tillsammans med författare. Det är en spännande process där inläsarens roll är viktig och stämningen och stilen på ljudboken är möjlig att utforma efter önskemål.
Den absolut vanligaste ljudboken är berättelsen i en roman. Faktaböcker, ofta även benämnda non-fiction, är inte alls lika vanligt förekommande. Att göra en ljudbok av en faktabok kan vara krävande då en faktabok kan innehålla förklarande bilder och tabeller, som inte alls fungerar bra i talspråk. Likaså kan en faktabok när den läses ibland uppfattas som lite torr och tråkig med avsaknad av berättelse. Det gör att ljudboksupplagan av faktaboken behöver tillföras berättande komponenter såsom betoningar, ljudillustrationer och reflektionspauser för att lyssnaren ska hinna förstå. Likaså kan det behövas tydliga markörer vid nya kapitel, stycken, punkter m.m.
Därför är det extra kul att den första faktaljudboken nu är klar för utgivning. Titeln är Starta eget företag snabbt och lönsamt, av författaren Holger Wästlund. Du kan köpa boken direkt från Adlibris
Som egenföretagare sedan barnsben ligger denna bok mig varmt om hjärtat 👍
Inläsningen
När det gäller att producera en ljudbok tänker de flesta att det handlar om att spela in en uppläsning. Det är också sant men bara halva sanningen. Därutöver ska du först förbereda sedan redigera, korrekturlyssna, justera och publicera. Och allt tar tid.
Jag börjar här med själva inläsningen för att senare återkomma till det de andra stegen i processen.
Innan du sätter igång och läser in din bok måste du tänka på att den som ska lyssna på din bok vill att du ska ha samma röst genom hela boken. När du läser in en bok orkar du gissningsvis max två timmar i sträck. Sen måste du göra paus och när du senare eller vid nästa tillfälle ska fortsätta inläsningen gäller det att din röst har samma tonläge, vilket inte alls är säkert att den har. Vår mänskliga röst varierar beroende på hur jäktade eller stressade vi är eller hur luftfuktigheten är samt en rad andra faktorer. Om din bok är skriven i jag-form är det naturligt att det är din röst som läser upp boken. Det skapar en naturlig trovärdighet. Kanske ska du inte själv läsa in din bok utan du kanske ska anlita någon med tränad röst för att läsa?
Om du ska spela in själv gäller det att ha en tillräckligt bra mikrofon och ett ljuddämpat och ekofritt utrymme. Eftersom det är viktigt att din röst låter bra duger det inte med att sätta sig med ficklampan under ett täcke och spela in. Dina stämband behöver dina välfyllda lungors luft för att skapa din röst. Läs inte från en pappersbok eftersom prasslet från pappret kommer att höras. Använd istället en platta eller dator att läsa ifrån. Ge akt på dina händer ifall du viftar med dem så att de inte generar något prasslande ljud om de rör något i omgivningen.
Rent tekniskt rekommenderar många att spela in ljudfilen och lagra i WAV-format, eftersom det är det mest omfattande formatet, men tar mycket lagringskapacitet. Du kan också spela in direkt i det redigeringsprogram som ska användas senare och då får du oftast samma inspelningskvalité som i WAV-format. Att som alternativ till WAV-format använda MP3 med 320 kbps fungerar oftast lika väl. Var observant på att brusnivån håller sig under -60dB.
Om du ska läsa in en faktabok måste du också välja det jag kallar stil för inläsningen. En ljudbok fungerar bäst för berättelser, varför det kan vara klokt att läsa in en faktabok som en berättelse, om det är möjligt beroende på hur boken är skriven. Den kan ju vara skriven i jag-form och redan vara berättande vilket naturligt gör den till en berättelse. Men den kan också vara skriven ur en betraktande synvinkel och då får man fundera på och avgöra om den berättande formen är applicerbar eller om inläsningen ska göras mer neutral, vilket kan bli lite torrt och tråkigt. I de fallen kan man göra inläsningen med större betoningar och variationer för att ändå göra innehållet intressant att lyssna till. Det här med stil återkommer jag till senare i processen.
Till sist – om du själv ska läsa in – tänk på att inläsningen kommer att ta nästan dubbelt så lång tid som om du skulle läsa boken utan att uttala det du läser. Det beror på att uttala allt tar längre tid än att inte göra det. Det beror också på att du kommer att göra ett antal felläsningar, vilket gör att du behöver läsa om meningar, ibland kanske flera gånger. Låt oss säga att en bok som tar 4 timmar att lyssna på tar cirka 8 timmar att läsa in, vilket du inte orkar vid ett tillfälle, så det kommer att åtgå cirka 4 omgångar med 2 timmar åt gången.
Förberedelsen
Även om vi började med själva inläsningen i förra inlägget så är det med ljudboksproduktion som med allt annat – det gäller att förbereda.
I förberedelsen ingår några frågeställningar att besvara:
– Hur har du tänkt att ge ut ljudboken?
Du kan ge ut den via nätbokhandlare. Du kan också ge ut den själv på en egen webbsajt och ta betalt. Du kanske vill ge ut den via prenumerationstjänster som t.ex. Storytel eller Bookbeat – tänk då på att det kan vara svårt som liten författare att bli accepterad hos de stora prenumerationstjänsterna.
– Vilken budget har du?
För att kunna göra ett ljudboksprojekt lönsamt behöver du sälja en viss mängd ljudböcker. Då måste du göra en uppskattning av hur många som du tror kommer att köpa. Det i sin tur beror på vilken målgrupp du tror är intresserad av att lyssna till din ljudbok och hur stor den målgruppen är. Dessutom behöver du fundera på vad du tror att målgruppen är villig att betala. Du ska alltså göra en kalkyl i förberedelsefasen.
– Vilken röst ska läsa in boken?
Har du tänkt läsa in boken själv ska du fråga någon i din omgivning om vad de tycker om din röst och hoppas på ett ärligt svar. Det finns röster som är mer eller mindre lätta att lyssna till beroende på tonläge och karaktär. Om du skrivit boken i jag-form ökar, som jag nämnt tidigare, trovärdigheten om det är du själv som läser. Annars kanske du har någon kompis eller vän som är villig att läsa in boken. Du kan också köpa en tränad röst, men då måste du ta med det i kalkylen.)
– Vilken stil ska ljudboken ha?
Här finns en mängd varianter som beror på bokens innehåll. Om det finns många citat eller dialoger där karaktärer ur boken samtalar, blir det naturligt att fundera på hur de ska gestaltas och till viken grad den inläsande rösten ska dramatisera. Här finns även möjlighet att öka dramatiseringen i ljudboken med ljudillustrationer och miljöljud. Det kan också vara så att boken är skriven på ett sådant sätt att en enkel och rak inläsning utan förstärkningar är det allra bästa. Om det är en faktabok är stilen mycket viktig, vilket vi redan talat om i avsnittet om inläsningen Ja, det gäller att fundera ut stilen.
När du klarat ut de här frågorna har du kommit ganska långt. Sen ska du också bestämma omslagsbild och beskrivande text till ljudboken, så att du har det färdigt redan från början, eftersom det kommer att vara omslagsbilden och den beskrivande texten som skapar förväntan hos kunden. Denna förväntan ska du tillfredsställa med din ljudbok, vilket påverkar produktionen.
Redigeringen
Efter inläsningen sitter du där med kanske 4 timmars inspelat ljudmaterial varpå redigeringen vidtar. Här ska du ta bort alla felsägningar, omläsningar, hostattacker, nysningar och andra ovidkommande ljud. Du kommer också att märka om inläsaren har några speciella ljud för sig, såsom häftiga inandningar, läspningar, pipanden, väsanden etc. Redan när du börjar redigera ska du bestämma dig för om du ska ta bort t.ex. alla inandningar eller som de ska få vara en naturlig del i ljudbilden.
Du kanske också kommer att uppleva att ljudnivån varierar, vilket kan ha olika orsaker beroende på hur noggrant inspelningen skett. Mitt tips är att vänta med ljudnivåjusteringarna till efter korrekturlyssningen, så du kan ta ett samlat grepp på det som ska justeras och se helheten.
Förutom inläsningen av själva bokens inlaga ska i redigeringen även adderas de formella ljudinslagen såsom presentationen av typ ”Du lyssnar till Det stora slaget av författaren Kalle Karlsson utgiven på Krigsförlaget 2019. Inläsare är författaren själv”. Även i slutet av boken ska en avannonsering göras av typ ”Du har lyssnat till Det stora slaget av författaren Kalle Karlsson inläst av författaren själv”. Förslagsvis ska någon annan neutral och behaglig röst läsa in dessa presentationer. Om det gäller en faktabok kan t.ex. kapitelrubriker och andra guidande inslag även läsas in av en annan röst än den som läser in bokens innehåll. Dessa kompletterande inläsningar görs lämpligen således i samband med redigeringen.
När redigeringen anses klar ska en eller ljudfiler produceras för korrekturlyssningen. Här föreslår jag att filerna produceras i mp3-format med 192 kbps kvalité. I avsnittet om justering återkommer jag till de mer tekniska delarna om ljudformat.
Korrekturlyssningen
Precis som man korrekturläser en skriven bok ska en ljudbok korrekturlyssnas för att dels upptäcka eventuella felaktigheter i det inlästa materialet, men också för att lyssna till hur väl stilen fungerar när hela ljudboken ska konsumeras. Det gäller att få en känsla för hur lyssningsbar ljudboken är, om det är något i ljudbilden som eventuellt irriterar örat. Det kan vara att ljudnivån varierar, vilket åtgärdas i justeringen. Det kan också vara att rösten är ojämn, vilket är betydligt svårare att åtgärda i efterhand och brukar oftast innebära att delar måste läsas in igen.
Det bör vara flera som korrekturlyssnar. Här gäller precis som för ögon att flera öron hör mer än bara dina två öron. Den inläsande bör själv korrekturlyssna på sin egen röst. Likaså bör den som producerar ljudboken lyssna. Det är ofta först i korrekturlyssningen som de redan inblandade för första gången får uppleva helheten i ljudboken och få en uppfattning om hur väl produktionen hänger samman.
Notera de fel du upptäcker och ange ungefär i minut och sekund var felet uppstår. Då blir det lättare att justera och redigeraren slipper leta länge.
Ställ sen samman alla noteringar från alla korrekturlyssnare och skapa ett underlag för justering. Du kommer då se punkter som alla vill justera samt även få några påpekanden som är unika för varje korrekturlyssnare. I nästa steg ska vi ta oss an justeringen.
Justeringen
Som resultat av korrekturlyssningen framkommer ett underlag med allt som ska justeras. Det kan vara ord som fallit bort eller meningar eller stycken som av någon anledning blivit dubbla. Det kan vara justeringar som helt enkelt kräver att något stycke måste läsas in igen.
Under korrekturlyssningen kan också ha framkommit att tempot är för högt eller för lågt. Du kanske måste justera för att skapa mera tysta partier för eftertanke eller du kanske ska ta bort en mängd tystnad för att höja takten och tempot. Det kan framkomma allt under korrekturlyssningen och det kan vara så att justeringen blir så omfattande du helt enkelt måste arrangera ytterligare en korrekturlyssning för att sen justera igen.
När du så till sist har justerat allt innehåll kommer vi fram till justeringen av ljudnivå och de mer ljudtekniska delarna. I Sverige finns ingen generell standard för vilken kvalité en ljudbok ska ha. I USA som har nått längre i utvecklingen har Amazon definierat något de kallar för ACX, som ställer upp vissa grundläggande krav på ljudet och föreskriver bl.a. följande tekniska ljudstandard:
– MP3-format med minst 192 kbps vid 44,1 kHz konstant bithastighet
– ljudnivå (RMS) mellan -23dB och -18 dB
– toppnivå -3dB
– max -60dB brusnivå
Jag föreslår att följa denna standard och applicera på hela ljudboken i alla dess filer. Justering av ljudnivå, toppnivå kan justeras med den redigeringsprogramvara som används. Där finns oftast såväl mätverktyg som förstärkare och begränsare. Vad gäller brusnivån är det knepigare och jag rekommenderar därför att redan vi inspelningen kontrollera att brusnivån ligger under -60dB.
Publiceringen
Äntligen är du klar med ljudfilen eller ljudfilerna som ska distribueras och nå lyssnarnas öron. Förutom själva distributionen ska du också göra reklam och marknadsföring för din ljudbok så att lyssnarna hittar den och finner den intressant att prova att lyssna på. I begreppet Publicering innefattar jag både Distribution och Marknadsföring.
Låt oss börja med distributionen. Det finns i grunden tre sätt att distribuera:
– Egen webbsajt
– Nätbokhandlare
– Prenumerationstjänsterna
Vi börjar med Prenumerationstjänsterna där Storytel och Bookbeat utgör de ledande. Bägge är något avvaktande till små eller mindre förlag och mindre producenter av ljudböcker. Som egenutgivare kan det vara svårt. Om du lyckas nå ett avtal med dem så kan du distribuera till dem via Publit.
Om du istället väljer att distribuera till Nätbokhandeln, där Bokus och Adlibris är ledande i Sverige, så krävs en mellanhand som t.ex. Axiell media som tar emot filerna, processar dem och levererar till nätbokhandeln.
Om du väljer att distribuera på Egen webbsajt och där ta betalt och leverera ljudboken såsom en nedladdningsbar länk, finns en rad lösningar att ta i bruk. Men då måste du själv sköta all marknadsföring och få besökare att landa på din egen webbsajt och våga köpa. Å andra sidan behåller du alla intäkter du får från ljudboken.
Oavsett vilken distributionsform du väljer så ska ljudboken marknadsföras.
Du behöver ha ett lockande omslag till ljudboken. Bilden kommer att användas såväl av nätbokhandlare som prenumerationstjänster och din egen webbsajt. Bildens ska göra jobbet av att väcka uppmärksamhet och fånga din blick. Ett tips är att nyttja kulören gul, som är en signalfärg för människan, som gör att vi reagerar och uppmärksammar. I omslagsbilden ska också boken titel ingå.
Tillsammans med omslaget bör också följande uppgifter visas: titel, författare, förlag, ISBN,uppläsare, upphovsrätt och ansvarsfriskrivningar, resursbilagor, inspelningsstudio och ansvarig redigerare/redaktör.
I beskrivningen av ljudboken ska du förklara för lyssnaren vad boken handlar om och om det är en faktabok ska du förklara hur boken är upplagd rent strukturmässigt. Syftet med beskrivningen är att den potentiella lyssnaren ska finna innehållet intressant samtidigt som förväntningarna på ljudbokens innehåll skapas. Det är alltså i beskrivningen som du kan påverka hur lyssnaren ska komma att uppfatta ljudboken.
I nätbokhandeln och hos prenumerationstjänsterna skapas automatiskt en provlyssningsfil. Om du distribuerar på egen webbsajt måste du själv se till att skapa en sådan fil.
Marknadsföringen, att berätta för alla om din fantastiska ljudbok skiljer sig inte nämnvärt från annan marknadsföring. Här är några konkreta tips för marknadsföring:
– skapa egen webbsajt för att beskriva hur boken producerats. Se till att sökmotorerna (Google) registrerar det du skriver och följ upp hur väl Google-sökningar leder till din webbsajt. Att människor söker sig till din ljudbok kallas pull marketing.
– lägg ut inlägg på sociala medier om din ljudbok. Berätta hur du gjort för att producera den. Sprid provlyssningen och entusiasmera din omgivning att lyssna.
– starta en diskussion i något av alla de forum på sociala media som finns (t.ex Facebook-grupper). Du kan t.ex. be människor om att lyssna lite på provlyssningsfilen och höra vad de tycker.
– om din ljudbok är en faktabok och handlar om ett specifikt ämne kand et vara klokt att gå med i något forum som fokuserar på ämnet. Låt säga att din ljudbok handlar om bin, då kan det vara klokt att gå med gruppen som kan heta Vi som älskar biodling.
Du kan naturligtvis också köpa digitala annonser. Det kan vara i klassiska massmedia såsom dagstidningarnas webbsajter. Det kan också vara annons på de digitala plattformar som sociala medier utgör, t.ex. Facebook, Instagram och Twitter som är de stora drakarna. Om din ljudbok täcker ett smalare område kan annonsering på en nättidning för området ge god utdelning. Låt säga att din ljudbok handlar om Karl XII – då kan en annons på Nättidningen Svensk Historia vara en god idé.
Såväl publicitet på sociala medier som annonsering kallas push marketing.
Du ser nu att det finns oändliga möjligheter för marknadsföring och metoderna utvecklas ständigt varför jag här bara beskrivet några få som kan inspirerar till flera metoder.
Ett stort lycka till och hoppas att din ljudbok säljer riktigt bra!
Om du har läst så här långt är du troligen intresserad av att veta hur lång tid det tar att producera en ljudbok. Kolla då in vår Ljudbokskalkylator här!